tack för barnvakten då till dig mamma   . Jag tackade personligen när jag hämtade tjejerna och det är kanske viktigare än att skriva det på bloggen? Det är inte så roligt att läsa om för alla andra.

Nog om det!

Idag är det dags för luciatåg på dagis. Det är första gången som de valt att dela på avdelningarna så i år kommer det inte bli toktrångt och man kanske tom kan se sin lilla telning i tåget  Erik ska bli en lite tomte och Ida velar in i det sista om hon vill vara lucia eller tärna. Jag packade ner båda så vi får se vilket som vinner. Det är ju så stor skillnad mellan kläderna .  Så klockan fyra smäller det till och skönsången ljuder över Gamlis.

Ikväll ska Emma också vara med och spela i pausen i innebandymatchen. Hennes lag mot Tyresö om jag inte missminner mig. Tyvärr kommer jag inte kunna komma dit och stötta laget(både SKK vuxna och barn) men det går nog bra ändå hoppas vi. Däremot börjar fotbollen igen på fredag och gissa om Emma har längtat! Äntligen börjar hennes liv igen som hon uttrycker det. Tyvärr har damen tappat bort sina skor. Jag har också letat och tja, de är inte i bilen, inte hos mormor, inte hos tränaren, i hallen, hennes rum, garderoben eller mellan dörrarna heller. Antingen har hon glömt dem kvar efter senaste matchen eller så är de kvarglömda i skolan... Håll tummarna för att de dyker upp snart! 

Förresten, jag har glömt bort att berätta om resultatet av tvålfejden i skolan. Det har som jag skrivit om förrut varit förbjudet att använda tvål i duschen på skolan. det är väl acceptabelt när man är sex eller sju men knappast när man är snart 11, pubertal och luktar svett. Jag skickade med tvål till skolan och skickade iväg ett mail till lärare för kännedom. Återigen, läraren är bra, riktigt bra! För henne var det självklart att ungarna skulle få tvätta sig med tvål. Hon hade ingen aning om att den regeln fanns. Hon kontaktade den nya idrottsläraren som inte heller var medveten om de gamla reglerna och nu får alla barn ta med sig tvål. Skönt!

Jag gillar den nya idrottsläraren okcså förresten. Barnen fick nästan en chock när hon började för hon var hård. Inga kläder- inget deltagande. Ingen handduk- inget deltagande. Innan har det varit nog så slappt och hygienen minst sagt bristfällig. Det gjorde inget om man inte hade kläder för man kunde ha samma som man sen skulle gå en hel skoldag i och så då det absoluta tvålförbudet . Dessutom har hon ett litet förråd med skor och sånt som barnen kan låna vid behov som igår när Emma inte hittade sina inneskor. Me like   

Idag fick jag förresten besked från förskolan om Idas resurs. På förskolan bryr jag mig inte så mkt hur de gör. Jag litar på dem. Däremot springer jag på möten för resursansökan och sånt mer för att stödja personalen. Nu har vi fått beviljat resurs för Ida, massor av resurs. Utökad sådan faktiskt, vi som trodde det skulle minska ffa som de nyare reglerna är mkt tuffare. Nu får hon resurs varje dag mellan 10-16:30. Resursen schemaläggs med sina 35 timmar(ett annat barn har 10, Ida 25) varje dag och jobbar på så vis in sportlov och påsklov när båda resursbarnen ändå är lediga. Toppenbra! det innebär för förskolan också att det hela tiden finns ytterligare en vuxen närvarande i barngruppen för resurs är inte samma sak som assistent. En resurs kan iofs gå undan med ett eller flera barn men är en tillgång för hela gruppen. För Idas del är det toppen och jag kan jobba med lugn i sinnet. Hon och hennes resurs kommer så bra överens. De blir glada över att se varandra  Dessutom är det en bra signal för skolstarten sen för de ökar inte resursen nu för att ta bort den till nästa år i skolan. Skönt för Ida som förhoppningsvis slipper utses som klassens skitunge bara för att hon har lite svårt att sitta still och koncentrera sig. Dessutom lär hon sig saker med resursen. Hon har lärt sig känna igen siffror tex! Tro mig, för Ida är det stort! Likaså att hon numera i en lugn miljö klarar av att spela spel som Finns i sjön. Tack M för det mirakel du gör med Ida varje dag. Sen du kom har Ida börjat älska dagis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...