Idag kunde jag bara konstatera att lite utbildning är farligt, ffa om man tror att man kan ngt.Jag har en bekant till mig som jobbar med att laga mat till barn.

Igår var hon på en kurs om just allergier för såna människor som jobbar med att laga mat till barn. Många av dessa personer var aningens irriterade över att föräldrar begränsar sina barn i deras kost eftersom föräldrarna "hittar på" allergier som deras barn har... Jag gick igång lite här kände jag men valde att inte ta kampen. Jag gör det här istället   

Tydligen är det vanligt, enligt henne, att föräldrar säger att deras barn är allergiska fast de inte är det och inte var det väl så farligt om man blev lite röd runt munnen om man åt en tomat/apelsin/vad det nu var... Vad svarar man på det???? Nej, ungen dör inte av att bli lite röd runt munnen men det kliar kanske infernaliskt????? Det röda utslaget kanske utvecklas till eksem om man envisas men det kanske inte heller är så farligt??? Säg det till en mamma vars son har halva ansiktet täckt av såriga eksem som inte bara kliar utan faktiskt gör ont, spricker när man gapar(Tänker på Rasmus när han var liten Hanna) osv  

Mina ungar dör inte heller av att få i sig det som de inte tål. Emma får "bara" koliksmärtor, diarré och kräkning men lite hederlig magsjuka var och varannan dag har väl ingen dött av... Erik slipper kräkas, än så länge, när han äter fisk/ägg. Inte får han värre symtom än att han får diarré heller. Det är ju toppenroligt att ha det jämnt! Ffa när det kommer 10ggr på en dag och hela rumpan är sårig efter all avföring som fräter. Han får ju bara diarré och sen slutar han växa också. Det gör ju ingenting för det är ju inte farligt.

Jag själv dör inte heller av att äta det jag inte tål. För mig blir det bara lite prickar och klåda. Det är väl inte farligt att hela mitt underliv blir täckt av eksem(sorry för detaljerna) om jag äter röda vinbär? Att klia sig där är väl ngt som alla gör varje dag dessutom  Tänkt dig då en infernalisk klåda där.... Däremot struntar jag inte i nötterna trots att jag får klåda i gommen av dem men jag begränsar mig en del istället och bättrar på med antihistaminer vid behov. Det är trots allt mig själv det drabbar. Jag är inte alls lika oförsiktig med barnen!

Nu kan inte jag uttala mig om huruvida föräldrar påstår att deras barn har allergi trots att de inte har det. Jag har otroligt svårt att tro det faktiskt eftersom det kräver en hel del läkarkontakter och det krävs ett läkarintyg för att få specialkost. Dessutom, har man låt säg en äggallergi. Vem vill begränsa sig själv till den maten??? Många äggallergiker tål ju inte ens att man vispar ägg eller steker det i huset. Varför skulle man förresten vilja begränsa maten för ens barn och göra det besvärligare för sig själv???? Jag bara undrar för såå roligt är det inte att laga två sorters pannkaka, en med och en utan ägg eller två maträtter om vi vill äta fisk. Det har vi nästan slutat med ändå pga detta för Erik kan inte äta och två andra tycker inte om... Jag äter till lunch istället!

Det kanske också är så att korten blandas ihop här? Ett barn på förskolan har vegetarianer till föräldrar. De låter barnet ifråga äta animaliskt på dagis om hon vill och låter alltså barnet bestämma själv. Det tycker jag är strongt gjort! Däremot har mamman i det här fallet valt att utesluta blodpudding ur barnets kost för att mamman själv känner sånt stort obehag inför just inälvor och blod. Det ser jag inget problem med alls men har orsakat en storm på dagis  

En annan sak som dök upp i diskussionen var också det här med allergitester. Det är också här farligheten med lite kunskap kommer in. Enligt min bakant så hade dietisten som höll i kursen sagt att allergitesterna man gör är alltid korrekta och visar det ingenting så är man inte allergisk... Hela mig rygg kröker sig när jag hör sånt här. Herregud, det är såna här uttalanden som får folk att inte ta saker på allvar och börja strunta i dem. INGEN av mina barn har visat positivt på testerna men läkarna anser lika fullt att de är allergiska för det. Vi får specialkost utskriven, vi får läkarintyg utskrivna, vi går på koller två ggr per år, vi skulle testa FÖRSIKTIGT en gång i halvåret om mjölkallergin var kvar(den har växt bort nu tack och lov). Fisken och äggen får vi inte ens försöka med förrän Erik är betydligt större(övre förskolåldern, 5år+). Det fick jag höra så sent som idag när jag ringde och påminde om ett läkarintyg till förskolan.

Det här sista bemötte jag starkt från min bekant!!! Jag talade om att dessa tester är vägledande men ingenting man kan lita på, ffa inte när det gäller barn. Barn kan vara utan allergi fast det visar positivt och tvärtom. Hon hävdade starkt att det hade minsan dietisten sagt och då var det sant. Jag svarade att en dietist är utbildad på mat och kostvanor inte medicinskt utbildad för att kunna uttrycka sig om såna här frågor. ALLA våra läkare, som är barnspecialister/allergispecialiser, säger samma sak och jag litar fasiken så mkt mer på en läkare än en dietist i en medicinsk fråga. Hon blev tyst och lade ner diskussionen här men jag vet inte om hon tror mig. Funderar på om jag ska leta rätt på ngn forskning i ämnet och ge det till henne...

Idag är jag förresten hemma och tar hand om sjuka barn. Linnea mådde inte så bra igår utan hade feber/huvudvärk/yrsel. Nu är febern borta men inte yrseln. Nu sover hon och därför hinner jag sitta här en stund  

 

En klar tanke...

22 september 2011 14:54

Du har helt rätt i princip allt du skriver. Lite kunskap kan vara minst lika illa som ingen kunskap. Att inte veta hela teorin och att inte förstå orsak och verkan, kan göra stor skada. Och vad är det för dietist de har lyssnat på?
Vad det gäller barn och överkänsligheter, så skulle jag vara mycket försiktigt och inte reta immunförsvaret i onödan, precis som du gör. Det samma gäller dig själv, även om du fram till idag inte fått så kraftiga reaktioner, så vet du aldrig när en överkänslighetsreaktion går från att vara obekväm till livshotande. Jag har gjort den resan med svamp och skaldjur. Det gick bra i många år för att sen gå fullständigt åt pipsvängen, bara tur att jag överlevde. Dessutom har samma belastningstest på mig, givit olika svar vid alla fyra tillfällena.
Jag är försiktigt med de födoämnen som jag har reaktioner på idag, men som mest bara är obekväma, försöker undvika dem. Men jag kan ju förstå att skolmåltidspersonalen blir väldigt frustrerade, när de får en persons tyckande serverat som sanning. Är det kommunen som tagit in förläsaren, så borde du kontakta tjänstemännen som har hand om skolmåltidernas personal och påpeka detta. Och att den föreläsaren inte bör anlitas igen.
Sköt om er!/En klar tanke...

 

Hulda

26 september 2011 10:46

Om man är kock eller kokerska så är det ett uppdrag som ska utföras efter de förutsättningar som finns. Egna värderingar om andra mäniskor får man ägna sig åt hemma vid det egna bordet, det ingår inte i uppdraget.

Fia

28 september 2011 13:57

Amen, tyvärr håller inte alla med...

 

Jenny

23 oktober 2011 00:54

Jag tror att den här "misstron" kan bero på en kombination av olika faktorer:

Först och främst okunskap i vad allergi och överkänslighet egentligen innebär och vilka långsiktiga effekter det kan ge, som t ex för din son. Många ser ju bara de där utslagen som försvinner efter en stund men tänker inte på att det även kan ha en mycket allvarligare, osynlig påverkan. Celiaki är ju ett väldigt tydligt exempel.

En annan aspekt på problemet tror jag är dels alla odokumenterade, lite oklara "allergier", dels att gränsen ibland blir lite otydlig kring vad som egentligen är förskolans/skolans uppgift. Som förskollärare möter jag (tyvärr) föräldrar som "tror" (dvs inte har varit hos läkare) att deras barn kanske är allergiska mot olika saker och som vill att vi ska justera maten på olika sätt för att prova oss fram. Det funkar ju dock inte riktigt i verkligheten när man har c:a 100 barn och dessutom beställer maten i förväg från ett annat kök.

Problemet uppstår som sagt framför allt när det är oklarheter, gissningar och liknande. Ingen vill förstås att ett barn ska må dåligt men det är tyvärr svårt att tillgodose alla önskningar. För att ta ett exempel; Det är ingen stor sak att utesluta mjölk som dryck under en period om man som förälder vill testa en eventuell överkänslighet hos ett barn, och det hjälper vi givetvis till med. Men, och jag är medveten om att det kanske låter hårt, det är fortfarande inte förskolans uppgift att bedöma resultatet eller ställa diagnos. Ibland uppstår det dessutom en aning märkliga situationer när ett barn som enligt föräldrarnas önskemål (utan läkarintyg) får mjölkfri kost, berättar att h-n t ex dricker vanlig mjölk hemma. Det gör ju tyvärr att trovärdigheten minskar en del och det kan nog i förlängningen leda till att man ifrågasätter allergier som inte är konstaterade av läkare. Det är naturligtvis ingen ursäkt men kan vara en förklaring.

Jag vill dock poängtera att det jag beskrivit ovan är just fall där ingen allergi/överkänslighet har konstaterats av läkare. Om ett barn har en dokumenterad allergi är det givetvis en helt annan sak! Då spelar det ju ingen som helst roll vilken sorts reaktion ett allergen ger, är man allergisk så är man och det är verkligen inte förskolepersonalens uppgift att ifrågasätta eller "rangordna" hur svår en reaktion är.

http://anamcara.blogg.se

Fia

27 oktober 2011 15:53

Jag tror så här, att man som personal hör att barn som på förskolan är mjölkfria dricker mjölk hemma kan vara för att man måste testa med viss regelbundenhet om allergin kvarstår. Så har vi fått göra då inga tester visat ngt men där skillnaden med och utan i det allmänna måendet är stora. Att låta ett mjölkfritt barn prova en liten mängd hemma biland är inte samma sak som att man faktiskt tål. Stora tjejen fick vi prova många ggr innan det höll och då kunde hon ändå klara en vecka eller två innan det brakade. För att ändå ha koll på mängder osv är det enklare att göra denna introduktion hemma. Då är kommunikation viktig och personalen måste få fråga föräldrarna.

 

Jenny

23 oktober 2011 00:58

PS. När det gäller maträtter eller livsmedel som barnet inte tycker om eller av andra anledningar inte får äta så, tja, varför inte. Det "skadar" ju ingen att 'Kalle' inte äter morötter eller att 'Lisa' inte får äta blodpudding...

http://anamcara.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...