Jag är en tämligen ordinär och tråkig person som inte alls har så livlig fantasi att jag kan tänka om vad gäller saker. Visst, vi har en blomkruka som bestickställ i köket men det är väl ungefär så långt som min fantasi sträcker sig. Min fantasi är nog så vild och svårhanterlig men bara när det gäller det skrivna ordet. Jag kan utgå från en idé eller tanke eller ett förfluget ord sagt av ngn, sätta mig ner och skriva och bilden växer, utvecklas och blir ngt. Oftast en saga eller berättelse för skrivbordslådan  Jag önskar att jag kunde se nya möjligheter i gamla saker tex eller som den här gubben. Jag skulle utan tvekan tänka mig att ta en picknickkorg, åka till hans hus och gå i hans trädgård i en hel dag. Kommer jag ens ha sett allting som finns att se då??? Han får gärna komma hem till mig och göra små trädgubbar och tomtar