Och det gjorde vi med besked! Vi håller på med köksrenovering och även om det går långsamt så går det iaf framåt. Nu har vi rivit ut ena halvan av köket och har börjat riva ut golvet. Under den sanslöst fula plastmattan

   hade vi hört ryktas om att det fanns trägolv men det vi såg då var detta

och det gav ju inte upphov till några glädjeyttringar direkt. Vi var minst sagt skeptiska till det sk. trägolvet. Vi hade inga illusioner alls faktiskt utan hade bestämt oss för att köpa en ny matta och lägga på. Ända tills svärfar var här idag och slet upp ett lager till och därunder, där låg det...

  Vi har ju trägolv! Det visade sig att det inte bara är ett trägolv utan att det är nyslipat innan man lade in plastmattan. Det tänker vi faktiskt bara fräscha upp, lacka och kanske betsa lite i en aning mörkare färg.  Jag har ingen aning om varför man slipar ett golv för att sen täcka det med ett fult plastgolv men vem är jag att ifrågasätta  Skål på er som gjorde det, Agneta och Olle  .

Ja, som jag sade så går det sakta men säkert framåt. Så här fint ser det ut nu. Ja, jag är ironisk 

Kyl och frys står kvar men skåpen runt omkring är borta. Dit har han ställt livsnödvändiga saker som tekokare, brödrost och sånt. Jag måste säga att jag faktiskt gillar den gamla tapeten som kom fram när skåpen försvann.

  Skåpet bredvid spisen är lucken borttagen på och bortse gärna från röran. Det är inte disk allting utan saker från skåpen som ska packas ner i kartonger          

Som ni ser så står Mimmi och Flinga kvar än men de ska få flytta undan imorgon. Skåpet med alla kokböcker är också borta, precis som lådhurtsar och bänken.

Vi har jobb kvar om man säger så men dagens glädjeämne är utan tvekan golvet  Hoppas resten är i lika bra skick!

Första dagen i skolan!

Tänk idag börjar Emma i 4'an och Linnéa i 1'an. Nästa år börjar Ida i skolan  

De hade fått mjukstarta med fritids i tisdags trots att Mårten var hemma men det är svårt att få ngt gjort hemma med köket om man måste ta hand om barn samtidigt. Erik räcker nog till törs jag påstå. Det är nåt med 1,5-2åringar som gör att de är rätt.... eh... skitjobbiga  Söta som socker absolut men de är överallt och ingen stans. Erik gillar att klättra och det gör han med besked. Allting som går att klättra på det provar han och resultatet är inte alltid strålande. Tex så klättrade han upp på en stol i helgen, ställde sig med magen mot ryggstödet och gungade. Stolen ramlade och Erik med den. Det har hänt förr, ofta men nu råkade gungstolen så ivägen. Erik fick ena meden rätt över munnen så blodet forsade. Han fick ett hugg i läppet efter en tand och meden trycktes in i munnen framför tänderna och slet sönder huden ovanför. Nu är det "bara" svullet och han har som ett gigantiskt blåmärke där samt att man ser att huden är trasig. Inte blev det bättre av att han ramlade ute häromdagen och slog upp allting igen   Man får vara glad att det inte blev värre dock för jag tänkte när jag såg att han ramlat att nu har tänderna farit ut. Det är väl också en sak som utmärker dessa små troll. De har ofta en skyddsängel som vakar över dem och tur är väl det!

Det var lättare när man var på stranden. Klädseln var aningens mer alternativ då också 

Lite drogad bara...         

Är det förresten bara i vår familj som skolstarten och ffa skoldagarna(helgerna är undantagna) som man möts av den här synen när man ska gå upp på morgonen???

    Jag menar, här har ungarna väckt mig halv 6, kvart i sex hela sommaren men när skolan börjar då behagar man sova som en gris, eller som i Idas fall en död gris  Jag fattar inte hur hon kan sova så där obekvämt men hon gör det faktiskt nu också. Och jodå, vi har lakan i sängen, ngnstans på mitten efter en natts rumlande i sängen. Det blir lite trångt om saligheten för jag sov på min kant, sen Erik och Mårten följt av Emma på kanten. Nere vid fotändan hittade vi då Ida som lagt sig snett på tvären. Linnéa var in och vände tillbaka till sin säng. Klok unge!

Om man gillar att sova trångt är man varmt välkommen hem till mig. Själv längtar jag efter helgen när vi ska få sova på hotell utan barn en hel natt. Förmodligen kommer jag inte kunna sova alls då men tänk att få krypa ner i en nybäddad säng, sträcka ut sig och få sova som jag vill en hel natt utan barn som väcker mig 14 ggr, drar av mig täcket, snor kudden alternativt använder mig som kudde. Inga barn som sparkar mig i ryggen eller magen heller. Sade jag att jag längtar?  Sanningen är dock den att jag kommer längta ihjäl mig efter Erik. Vi är inte vana att vara ifrån varandra på nätterna. Gubben må vara mysig på sitt sätt att krama men han är ingen match mot en liten värmekamin som snusar mot bröstet med blöjbaken i vädret och som luktar underbart i nacken(eller för all del, ibland luktar han blöt hund  )...

Jag antar att det är från början men det kan bli svamligt. Gårdagen var rätt hektisk. På jobbet hade vi fått klartecken att köpa in lite nya möbler så efter förmiddagsfikat drog vi iväg några stycken för att handla på IKEA. Vi plockade åt oss två bokhyllor,en annan hylla, en skrivbordslampa, en låsbar hurts, en kudde till en av fåtöljerna i vårt vardagsrum, en lampa att ha i vår myshörna, kaffemuggar och temuggar, batterier och lampor. Det är möjligt att jag glömt en del nu. Tid tog det iaf som det gärna gör på IKEA men roligt hade vi! Vi hade också tänkt att hinna köpa fika till jobbet men med en tid att passa klockan två fick det bli dagens uppgift istället .

Eftersom vi ville ha hem allting samma dag och försöka stöka undan så mkt som möjligt INNAN eleverna kommer så hade vi upp en bokhylla och den andra hyllan igår. Idag har min bokhylla åkt upp, lamporna är på plats och det enda som återstår nu är möjligen att ha upp hurtsen men det får nog bli fredagens jobb för hämthjälpen kommer på måndag och vi har massor med saker som står överallt redan nu, kartonger, datorer, tvapparater som gått sönder, mer kartonger, utrensade papper, gamla pärmar som passerat bäst före datum(med papperspärm och tryckihopstängning som man själv hade i skolan). Nu återstår att städa i "mitt" rum för städarna har inte varit här på hela veckan och såå vill jag inte ha det när eleverna kommer imorgon. Det blir gärna lite dammigt när man river bland massa böcker, sätter upp möbler osv. Det har blivit riktigt fint nu men vi ska byta ut de befintliga fåtöljerna som håller på att braka ihop till nya också innan vi är klara.

Om ni nu har undrat vad vi lärare gör när vi inte har elever så har ni fått lite svar nu. Vi fixar lokalerna(målar, tapetserar, handlar/släpar hem/monterar möbler), handlar mat/fika, planerar för inkommande elever, snickrar lite till osv. Jag lovar vi har att göra  

Efter rushen på jobbet så for jag ifrån montering av gångjärn med andan i halsen och till skolan. Det var elevvårdskonferens igår med Linnéa som jag laddat för sen i april. Det gick riktigt bra även om jag knappt vet vad som sades  Med på mötet var rektor, fritidspedagog, resurs/fritidspedagog, lärare, ambulerande hörsellärare som jag bråkat dit samma dag och under över alla under han kom   Återkommer till det sen.

Vi började mötet med att jag fick berätta om Linnéa. Jag fick berätta om vad hon hade för syndrom, vad det innebär för henne, vad hon behöver hjälp med och hur saker ska göras för att underlätta så mkt som möjligt för henne. Vi identifierade också speciella områden som matsalen, raster som är speciellt utsatta för henne och som gör henne trött. Vi bestämde också att vi skulle återinföra en audiofon för att underlätta för Linnéa i klassrummet, på studiebesök, teater osv. Det är som en mikrofon läraren talar i och sen har LInnéa en liten högtalare och får ljudet direkt i örat utan brus på vägen. Det tror jag kan fungera alldeles utmärkt!

Rektor kom också med förslag att kolla med Resurs och Kunskap om deras talpedagog och sjukgymnast om de kan göra ngt för att förebygga mer professionellt än att vi gör som nu dvs bara uppmuntrar fysisk aktivitet för att upprätthålla muskulaturen. Just ansiktet tror jag kan vara bra för där hänger inte musklerna med alltid utan hon blir sned i ansiktet. En stor pluspoäng för rektorn!

Vad gäller matsalen diskuterade vi lite kring när det är bäst att hon äter eftersom matsalen är liten och barnen många. Ljudnivån är inte av denna värld där inne och så lägger man till skrap från stolar, bestick/glas/tallrikar på borden, ingen ljuddämpning så alla ljud studsar. Vi diskuterade även placering vid bordet och i klassrummet.

Vad sade vi mer? Det är helt tomt i hjärnan. Ett möte på 1,5 timme och jag är bara blank... Vi hoppar till slutet så kanske det kommer tillbaka.

Sista kvarten hade vi genomgång av klassrummet. Linnéa kommer sitta framme vid katedern med en snurrstol för att hon ska kunna höra läraren bra men också för att kunna vända sitt öra mot den som talar. Läraren fick ganska mkt tips och råd på saker som man behöver tänka på. Det måste vara tyst i klassen, det ska vara talordning dvs alla står på tur att prata och när det är tex Pelles tur så ska hon peka mot Pelle och sen säga hans namn. Det är för att LInnéa ska kunna snurra stolen, vända sig mot Pelle innan han börjar prata och på så vis inte behöva missa början av meningen och kan ta hjälp av kroppspråk, mimik osv.

Läraren kommer också behöva använda bildschema över dagen och skriva upp arbetsordning på tavlan för att instruera både visuellt och auditivt. Vi pratade också om det här med raster. Raster är ofta det man ser som vila för eleverna. Då kan de återhämta sig men för LInnéa gäller precis tvärtom. Rasterna är ett oorganiserat kaos mer där hon måste anstränga sig till max för att hänga med i alla vändningar hit och dit. Hon blir trött av raster istället. Det är viktigt att komma ihåg. Samtidigt så måste hon få leka som alla andra, hon är ett barn och det får man inte glömma. Den fria leken är tröttande men utvecklande och nyttig även för kroppen.

På fritids ska man uppmuntra LInnéa till en bra balans mellan pyssel/lugna lekar och mer fysisk utevistelse för att hon ska få chans till återhämtning. De kommer också dela på gruppen. Det är 50 barn som vistas i en liiiiiiten barack. Det är inte hållbart ens för vanliga barn så de kommer få dela på gruppen. De kommer få ha halva ute och halva inne, ha några klassrum som extralokaler, gympahallen två ggr i veckan, idrottsfritids mm. De har tänkt till så jag tror faktiskt att det blir bra.

Det hjälpte att börja från slutet att komma på saker som ni märkte  Jag berättade också vad förskolan gjorde där det fungerade och det var en timme resurs på fm och en på eftermiddagen förutom då bildschema, möjlighet att gå undan till ett lugnt hörn osv. Det är inga stora saker som krävs men man måste vara tydlig med hur viktiga dessa är för barn som LInnéa. Jag tror att jag fick igenom detta också men är inte säker.

För att återgå till genomgången av klassrummet så gick den ambulerande hörselläraren igenom och gav förslag på saker som borde åtgärdas. Vaktmästaren har fått en arbetsorder på att ljuddämpa så mkt som möjligt med o-lister runt dörrar och fönster, tassar på stolarna, stötdämpning för bänklocken, fastsättning av lösa fotstöd osv. Vi gick igenom beslysningen som är viktig för hörselskadade barn eftersom det gör att de slipper koncentrera sig på att se och dessutom tar bort ljuskontraster.

Linnéa har också fått en inbjudan till hörselskoj. Där borde hon gått redan förra året men hörcentralen har missat att överlämna Linnéa till hörsellärarna så de visste inte ens att hon fanns  Det var då en himla tur att jag skickade iväg ett mail till dem då så han kunde komma på blixtinkallning och medverka på mötet. Nu kommer han komma till skolan och klassen rätt mkt för att prata med barnen men som han säger "representera tystnaden". Hans roll får växa fram men han kommer nog både vara i klassen och bara med Linnéa vad som nu passar bäst. Det är bra med en extralärare som kommer och kan ta om genomgångar och sånt som lätt missas om det är pratigt i klassen. Vad är nu hörselskoj? Jo, andra hörselskadade barn kommer till pilskolan en gång i månaden och får träffa varandra, lära sig av varandra, ha lite lektioner(det är på vanliga skoldagar!) och lära sig lite om hörsel, hjälpmedel och sånt. När jag pratade med Linnéa om detta så var kommentaren: "Då kommer ju jag få massa nya kompisar där med"  Ungefär så var tanken  

Jag kommer också att komma till skolan och fritids och prata med barnen där och lära dem om hörselskador i allmänhet, LInnéas i synnerhet. Har lite tankar kring hur jag ska lägga upp det men måste ta tag i det snart för att kunna strukturera upp det. Att prata i en helklass är väl inget problem men för 50 ungar i en pytteliten lokal??? Det tål att tänkas på!