Lite nu och då kikar jag in lite på ett föräldraforum där jag hängde varje dag förr. Jag känner nog att jag "växt ifrån" det hela lite. Dels är jag äldre men sen är antalet barn lite fler än många som är där och inte känner jag just ngt stort behov av att dryfta spörsmål heller därinne. Jag är helt enkelt rätt säker på mig själv och min mammaroll. När jag läser därinne så har ofta andra satt in bilder på sina söta barn. Jo, barnen är oftast söta och det tycker jag också och har inga problem att skriva det men varför skriver man inte just det istället för ngt i stil med: Naaaaaaaw halledudanemig så töööööööt! Det är ett i-landsproblem men jag retar upp mig så på såna kommentarer, helt ärligt! Jag har lust att skrika åt människorna att använd språket du begåvats med!!!! Om ngn som läser använder sig av bebisspråk får man gärna tala om för mig varför. Jag är helt oförstående till fenomenet och kan inte för mitt liv förstå det. Inte mot småbarn(som väl ska lära sig riktigt språk och inte bebisspråk) och ännu mindre mot vuxna människor. Om ngn skulle prata bebisspråk med mig skulle jag faktiskt ta illa upp. Är jag ovanlig eller?

När vi nu ändå är inne på irritationsmoment så kommer ett till. Min mailbox fylls dag ut och dag in med meddelanden som:

Rolex replicas cheap

how to get her to suck

läkemedel mot impotens, droger, läkemedel

challenge Mike myers to be a love guru

an extra inch and you'll be a love guru

nothing beats a huge stick

eller den här.... turn her into a pleasure machine  

Vart kommer allt skit ifrån och varför skickas det till min inbox???? Vem tror att jag är en kille som behöver större kuk???? Förresten, vem fasen bryr sig om storleken på just kuken mer än killarna själva så länge den inte är miniliten eller alldeles för stor? Det är liksom vad man använder den till som är intressant, inte hur stor den är... Den där sista rubriken dessutom. Don't get me started. Vad är det för sjuk, snedvriden jäkla kvinnosyn den personen visar  . Idioter!

Så där, nu fick jag lite utlopp för mina aggressioner också    

Igår planerade vi resten av sommaren eller snarare helgerna till skolan börjar. Det är inte så många kvar men som läget är nu kommer vi åka till Öregrund i helgen och hälsa på svärfar och hans nya fru, umgås och bada om vädret tillåter. Nästa helg är det mammaträff i Herräng om jag inte blandar ihop veckorna följt av Åland på måndagen. Sista helgen i augusti är det kulturkväll i Rasbo med tillhörande middag. Vi ska gå på bygdespelet. Om ni missat det så ta en chans och gå. Det är oftast Karin Ahlinders manus som spelas upp och det är oftast både bra och roligt! Se bara till att skaffa biljetter snabbt för de tar slut fort! Annars den helgen blir vi hemma.

Sista helgen innan jobbstart blir det kolmården med övernattning i Sundänge, köping. Mårten kommer få fira semester i all ensamhet med att skola in Erik på förskolan och kanske renovera köket med lite tur. Vi får sätta oss ner och prata igenom inskolningsveckor, upplägg för terminens arbetsveckor och sånt snart. Inte så roligt men välbehövligt tyvärr. Jag ser inte fram emot att jobba heltid en termin till om jag ska vara ärlig. Dels blir det så mkt mer stressigt hemma men jag har valt det för att vi ska kunna renovera köket. Det är den krassa verkligheten. Sen hoppas jag kunna gå ner i tjänst igen med lite tur. Jag har å andra sidan bara ett vikariat på ena halvtiden som är utöver min fast tjänst.

Vad gäller jobb så säger alla förståsigpåare att vi lärare har sååååååå långa sommarlov. Jo, vi har längre än de flesta(för att vi jobbar igen det med långa arbetsveckor) men nu har jag varit ledig en månad men jag har inte slappnat av från jobbet än. Jag är redan stressad över den kommande terminen och har inte ens avslutat den förra så sååå långa lov har vi nog inte med tanke på att jobbet finns med oss hela tiden. Att gå ifrån boendet/sjukavdelningen/bygget och gå hem går oftast bra och jobbet stannar där. Vårt jobb är inte likadant alls. Det både följer och förföljer en hela tiden. Jag börjar inse att det tar en hel del av en.

i det jaredalska/lundgrenska hushållet. Så sent som igår hade vi varken fungerande internet eller fungerande tv. Internet har fungerat förr iofs men sade upp sig, igen, för några dagar sen. En sladd hade gått sönder???????!!!! TV'n däremot har inte fungerat bra på flera månader. Vi har haft fyran och sexan, that's it och sexan bara om inte tåget gick förbi... Det är tur att vi inte är ngn tvtittande familj men tom jag tycker att det är skönt att iaf ha möjligheten. Dessutom har väl inte tittandet underlättats av att vi behövt ha ett tomtebloss instucket i kontakten för att alls få bild. Tomteblosset har varit väldigt roligt att dra bort för Lilleman. Nu har vi varken tomtebloss eller en vass kontakt att kliva på men väl alla sex gratiskanaler. Nästan så vi blir bortskämda nu . Nu hoppas vi att ingenting mer går sönder!

I helgen var vi till Vansbro. Vi velade fram och tillbaka om vi skulle åka men i torsdags bestämde vi oss för att packa in de barn som ville och dra iväg. LInnéa hyrde vi in hos faster Karin för hon ville stanna hemma.

Emma fick migrän precis när vi skulle åka så hon fick stanna hemma hos mormor istället som iofs skulle på fest men morfar fick rycka ut lite han med och vara barnvakt. Emma är ju sååå jobbig   Jag törs inte ropa hej än men från det att hon var två tills nu har hon fört ett himla liv. Hon har haft humör som ett åskväder ungefär och jag har fasat för tonåren. Om man kan vara så DÄR gapig redan som tvååring hur jobbig blir man inte då SEN?!?!?! Farmor har hela tiden sagt att så där var visst faster Karin(eller var det Maria???) men hon lugnade ner sig lagom till tonåren. Kan det stämma???? Kommer vi ha en sån tur eller är det lugnet före stormen???? Det visar sig nog. Puberteten är här iaf och med den kom lugnet. Emma är den goaste unge som finns helt enkelt. Lugn som en filbunke(när hon inte är hungrig/trött). Skönt och jag njuter av lugnet!

Nåja, tillbaka till Vansbro. Två barn fattigare styrde vi kosan mot Dalarna och Vansbo eller snarare Nås där vi hade hittat campingplats. Kalle och Mårten ställde upp förtältet medan jag gjorde ordning ngt att äta i husvagnen. Återigen kan man konstatera att förtältet nog inte alls passar till husvagnen för det ser ut som Lustiga huset när vi ställt upp det. Det är snett och vint och jag måste säga att det nästan såg snyggare ut när vi ställde upp tältet provisoriskt i Pilsbo än nu när "proffsen" gjorde det. Det blir nog inte bar hur man än gör tror jag för pinnarna passar inte till tältet eller om det är tvärtom och eftersom husvagnen är så gammal så håller inte hållarna på husvagnen när man sätter upp tältet heller... Ja, ja, lustiga huset skyddar mot regn även om det är fult och det underlättar att slippa tränga ihop sig 3 vuxna och två barn i en husvagn med 3,5 sovplatser. Nu fick simmarna sova ute i förtältet.

Jo, det var ju simningen som lockade oss till Vansbro. Mårten och Kalle försöker ta klassikern. Mårten klarade inte Vätternrundan men Kalle har bara Lidingöloppet kvar nu. Simningen klarade båda av galant. De simmade på strax över 1h10min, inte illa pinkat på en sträcka på 3kg. Funderar på om jag ska vara med nästa år och slå deras tid men då bara på simningen. Resten av klassikern får de gärna behålla själva  Vill ni se mig i Vansbro nästa år vet ni vad ni ska köpa till mig i födelsedagspresent  

Medan atleterna gick till starten för att kolla var den var fastnade jag, Erik och Ida på ett annat ställe...

          Det var tivoli i stan och Ida fick åka så mycket hon ville av de fem karusellerna som fanns för små barn. Hoppborgen var nog roligast. Inte var det några köer heller utan de fick oftast åka helt själva i karusellerna. På slutet var det en familj till som kom och då var de hela tre barn som åkte samtidigt   MEdan Ida roade sig satt Erik och slappade i vagnen. Han var lite trött men vägrade sova.

Efter karusellerna gick vi till bilen med vägen förbi ICA för att köpa fika för jag hade tänkt lyssna på fotbollsmatchen på radio. Ida var ganska nöjd ändå om hon bara fick fika. På vägen till bilen sade hon: "Mamma, nu vill jag gå till bilen och ha tråkigt"  I bilen hittade vi Kalle och Mårten som också ville lyssna på fotbollen medan Ida lekte lite, åt lite, åt lite mer bullar, lite godis...  Jag fick faktiskt lyssna på hela matchen och tjejerna vann. Jippi!!!! När fotbollen var slut gick Ida, jag och Erik tillbaka till målområdet där vi varit några gånger under dagen. Bortsett från kiosker och massa annat fanns det också en himla massa högtalare. Vi stod och tittade på simmarna när de kom. Hur många som helst!  Trots att vi stod precis vid en sån här högtalare så somnade till slut Erik. Han sov sig igenom allting. Ida hon väntade och väntade   och väntade på att Kalle och pappa skulle komma.Hon gjorde lite gymnastikövningar...

  Tittade lite efter pappa och Kalle igen...

 Den ena efter den andra gröna mössan kom men inte rätt gröna mössa. Många simmare var det...  

Men så rätt vad det var såg vi ett grönt huvud guppa mitt framför mig. Kalle hade kommit till målrakan     . Efter att Kalle kommit förberedde jag Ida på att väntan nog skulle bli lång innan pappa kom men efter bara 3 minuter kom han ju, ett litet huvud som guppade i grön mössa och vinkade på oss

Jag är grymt imponerad över att de klarade av att simma så långt. 3 km är ganska långt att simma. Dessutom på så bra tid. 

sitter jag ute i skuggan under ett parasoll och njuter av värmen. Huset är hjälpligt städat, svämmar inte över av tvätt och barnen, tre till antalet idag, leker i trädgården. Linnéa och kompisen M städar lekstugan för om en liten stund kommer det gäster. Erik leker också och är glad för första gången idag men så är han lite drogad av ipren också   Han är snorig som bara den men det bättras på av tänder som är på gång och DET gillar han INTE!!!! Han tuggar på händerna, kastar maten omkring sig för att det gör ont(tur vi satt ute och åt för det tog mig en god stund att skölja av uteplatsen) och skriker för minsta lilla. Ett litet charmtroll minsann 

I helgen verkar det som nu efter mycket om och men som att vi kommer fara till Vansbro för att kika på maken och Hagbard när de simmar. Min uppgift var att boka campingplats så det är väl bäst att jag gör det. Ha det bra!

Nu vet jag varför jag är tjock. Mitt schampo rinner ner över hela kroppen när jag duschar & på flaskan står det " För extra volym & fyllnad"
Nu byter jag till YES diskmedel. Där står " tar bort fett som annars är svår att få bort

Vad är det för fel på folk??? Varenda inlägg mna läser på facebook handlar om att ngn har varit ute och sprungit   Har folk inget roligare för sig eller? Jag konstaterade som typ 15årig nära på anorektiker att springa var tråkigt, tråkigt och ännu tråkigare. Jag menar om jag inte ens som nära på anorektiker kunde tvinga ut mig i spåret lär jag knappast lyckas nu. Det var jobbigt och ändå gången som det var okej var med en karta i handen för då fick jag någonting annat att fokusera på än just löpandet. Läsa karta visade det sig emellertid att jag var alldeles för bra på så det tråkiga tog överhanden igen. Sen dess har jag mest ägnat mig åt att löpa på annat vis     Det var mkt roligare och mina så kallade attribut som i löpningen slättförs mest bara bitchslappade mig blev en tillgång. Mkt trevligare!

Därmed inte sagt att jag fördömer all träning. Jag kan iofs inte förstå käre Hagbard som envisas med att sitta och trampa mil efter mil efter mil efter ja ni förstår på en cykel eller ännu värre sitta och svettas i en svettdrypande, tråkigt inredd träningssal på en lika obekväm cykel men utan fröjden att faktiskt få se lite natur på köpet. Simning som maken och Hagbard sysslar med nu däremot måste jag säga att jag njuter av. Visst i en bassäng är det trist som döden men jag brukar göra som en viss 100åring som försvann låta fantasin fara och sen är det genast mkt trevligare  Promenader är också trevliga och gärna med musik eller kan jag tänka mig en bok i lurarna. Med en riktigt bra bok kanske jag tom skulle glömma bort hur jobbigt det är och faktiskt ta några löpsteg. Nej, det är nog bäst att låta bli boken  

100åringen som försvann förresten. Har ni läst boken? OM inte gör det! Det är en fullpoängare tycker jag som älskade figuren Allan Karlsson som på sin 100årsdag helt enkelt ledsnade på att kroppen aldrig gav vika och lade sig ner för att dö så han steg ut genom fönstret på hemmet där han bodde för att vänta in döden och gav sig iväg. Han tog sig till stationen där han visst råkade få med sig en väska och sen är hela cirkusen igång... Allan är en figur med den mest fantasieggande livsbeskrivningen jag läst och han, precis som jag, gillar att fabulera. Jag mest på papper(inte här utan i byrålådan) men han muntligt och som han berättar. Jag ska inte säga för mkt för er som vill läsa men sista två kapitlen kunde jag inte sluta skratta. Tårarna rann, magen värkte när Allan och hans kumpander han plockat upp under historiens gång berättar en historia om tingens ordning för åklagare Ranelid. Hojta om ni vill låna! 

Appropå böcker avslutade jag en annan bok igår. En deckare kan man nog kalla det om Staphanie Plum som är prisjägare(låter utomordentligt fjantigt på svenska) och får i uppdrag att plocka in en dam som inte infunnit sig till rättegång. Damen ifråga vill, föga förvånande, inte låta sig plockas in utan vidare och jakten är igång. Bokens handling är ingenting märkvärdigt alls utan tämligen ordinär men personbeskrivningarna går utanför det mesta jag läst och det lyfter boken till oanade höjder. Vad sägs om en transa på närmare två meder, höga klackar, slinkigt fodral, tämligen hårigt bröst och tillika armar eller hennes nya look; plisserad kjol, knytblus, ankelsockor, vita sneakers med samma hårighet... Tjuuuuuusigt!!!!

  Det är så tomt att det nästan ekar. Igår åkte Ida ut till mormor för att vara där i veckan. Hon har lite ont om kompisar i rätt ålder tyvärr och jag tycker synd om henne när systrarna leker med kompisar dagarna i ända men hon aldrig får leka, inte sällan får hon inte ens vara med och leka med storasyrrorna. Skönt för henne att få komma ut till mormor och de får rå om henne och ge henne massa uppmärksamhet, få baka lite som hon älskar och kanske fånga en eller annan fisk 

Även LInnéa är borta. Hon sover över hon grannpojken som de har längat efter i flera månader. Nu passade det oss båda familjerna och lyckan är total. Jag var dock osäker på om hon skulle klara av att sova där men å andra sidan skulle hon kunna krypa hem så nära som det är  Hon har inte hörts av än så hon har nog sovit gott hela natten. Roligt för henne.

Igår gjorde vi inte många knop här hemma mer än betalade räkningar och städade. Jag blir rätt passiv när det är så dåligt väder och vill inte göra ngt alls helst mer än krypa ner i sängen och läsa eller nåt. De flesta klagar över solen och värmen men jag måste verkligen vara född på fel sida av jordklotet för jag stortrivs när det är 30grader varmt och strålande sol. Sånt här halvväder är värst av allt. En eller två regniga dagar efter en längre period av sol står jag ut med för då får jag göra sånt man ogärna gör när det är varmt som att städa, baka och så men sen klättrar jag på väggarna och vill ut, sola. Nu är det dessutom kallt också!

Det är väl det som är så bra med Ida ute hos mamma och pappa. Pappa ogillar värme å det grövsta. Han står inte ut utan går runt som en osalig ande. Ida är likadan. Hon tycker verkligen inte om när det är varmt. Hon går iofs inte runt som pappa men hennes humör ligger på kokpunkten hela tiden. Ute hos pappa finns numera en AC i ett av rummen och där kan ju Ida och pappa ligga nästa värmebölja som jag hoppas blir både långvarig och het.

En sak gjorde jag dock igår. Jag besiktigade bilen. För er som känner Mårten och hans egenheter just kring bilbesiktigande så kan jag säga att den skedde en månad för tidigt. Jag vet inte vad han har för tillfällig sjukdom men den är välkommen att stanna  Jag hade inte förväntat mig att den skulle gå igenom helt för lite lampor var trasiga(bilen äter bokstavligen lampor), tomgången är ojämn och dör lite nu och då för oss, den är rostig som bara den och tja den är gammal och skruttig men åååå så jag älskar den! Den gick inte igenom helt heller men det var inga stora fel. Det var det längsgående bromsröret som var rostskadat och behövde bytas ut och så var det en styrled som var glapp. Det är piece of cake! Delarna är gratis genom mårtens jobb och jobbet likaså om man bortser från att han är borta ytterligare en kväll då. Hellre den typen av fel än COhalten eller nåt sånt som är helt omöjligt att fixa med mindre än att man lämnar in bilen på verkstad. Nu har jag också besiktigat bilen för första gången utan att bilen gått sönder på vägen dit. Tredje gången gillt. Första gången gick vindrutetorkarna sönder å det grövsta. Det var snöslaskigt och jag satt och bilade till ngn bilbesiktning låååååångt bort, kommer inte ihåg vart. Det var en hit. Bilen gick igenom konstigt nog för tro mig ena torkarbladet stack rätt ut!!! Andra gången jag besiktigade bilen gick den som en klocka dit men sen när jag skulle köra in den var den tvärdöd. Inte ett ljud när jag vred om nyckeln  de fick komma ut med ett bilbatteri, starta bilen åt mig och tro't om ni vill men den gick igenom den gången med. Efter den gången fick jag inte besiktiga bilen mer på flera år för jag förde otur med mig  

Nu väntar Emma med en UNOkortlek!

Jag kan inte betala räkningarna! Jo jag vet att vi är sena men den här gången är det inte mitt fel. Vi har haft räkningarna, bankdosan och makens kod liggande i räkningslådan. Lådan var i vår köpmansdisk. Bortsett från att den var alldeles för liten med för få förvaringsmöjligheter så har dessutom lådorna varit nåbara för LIlleman. Han har tyckt att det har varit roligt att dra ut lådorna, slita ut saker och gärna då bankdosan... Det har han gjort många ggr och alltid hittar kortet och bakdosan tillbaka till lådan. Dosan är svår att missa förstås med en lång sladd men korten är man snabb som en vessla att ta ifrån honom. Nu har vi bytt ut den gamla disken mot en ny byrå men försent. Mitt kort är borta och det är väl inget problem för maken kan betala lika gärna men hans lilla fusklapp med koden är också borta!!!! Inte kommer han ihåg den heller. Åh vad jag ogillar att inte betala räkningarna i tid men idag ska jag iväg till banken och beställa nytt kort till mig och ny kod till mårten och sen får nog mamma rycka ut och låna ut sin bankdosa och konto så får hon pengar av mig istället... Fast då måste jag först föra över pengar från MÅrten konto till mitt innan jag i min tur för över till mamma. Smidigt-not när man inte har ngn dosa  Man kan ju tycka att kortet inte kan ha kommit så långt men tro mig, det är ingenstans...

och jag har legat brevid LIlleman en dryg timme men han vägrade somna så jag stoppade ner honom i hans egen säng istället, släckte lampan och det blev tyst  Idag tror jag nog att alla barn har varit trötta. Ida vaknade, lekte en stund men dök sen ner i sängen igen och sov bort ngåra timmar mitt på dagen. Ändå somnade hon lätt nu strax före 9. Linnea har haft en tuff dag som började hiskeligt tidigt. En kompis till henne sov över och det brukar innebära att kompisen vaknar ngn gång mellan 4-5. DET är inte okej, inte ens för mig som är morgonpigg. Det tyckte inte Linnéa heller tydligen för hon hade bett kompisen somna om igen. Då hade N som kompisen heter tryckt på ansvarsknappen. "Hur roligt tror du att jag tycker det är när du ligger i sängen och ja gfår leka själv???? Jag vill åka hem..." Resultatet var två trött tjejer som tjafsat en del och när N åkte hem på fm har Linnea varit duktigt trött och mest bara tagit det lugnt. Även Emma har varit på trötthumör idag efter vår bingoutflykt igår kväll till Edsbro. Det blev ganska sent och N väckte även henne i morse. Hon fick som vanligt ont i huvudet då stackarn. Påminn mig gärna med jämna mellanrum om att N inte ska sova här på länge nu! Hon är en mysig tjej men det funkar liksom inte när hon vaknar i ottan.

Ja,vad har vi gjort idag???? Ingenting tror jag rätta svaret är. Planen var att åka till Torsborg hela familjen men dåligt väder, trötta barn, ingenstans att vara inomhus antagligen då golvet är upprivet pga en vattenskada gjorde att vi ställde in det. Vi har spelat massa spel, lekt allihopa eller i olika konstellationer, spelat lite till, myst i soffan, tittat på filmer vi sett 100ggr förrut på både engelska och svenska och ätit lite mat där emellan. På fm gjorde mårten och jag ett race hemma. Jag städade köket och han plockade lite och dammsög det som var mest kritiskt. Jag tog en vända ner i tvättstugan också. Som sagt, ingenting speciellt! Lugnt och skönt bara och det behövs det med ibland.

Igår däremot var jag som jag redan sagt på bilbingo med Emma och mamma. Jag får erkänna att det är rätt roligt även om vi var hysteriskt långt från att vinna mest hela tiden. När vi körde för full bricka hade jag ofta inte ens fått in en rad tex. Det är nog en bedrift det med fast åt fel håll   Bättre lycka nästa gång antar jag för sämre går det inte att gå. Det var så illa att det sista spelen var direkt tråkigt! Även om man inte vinner är det ju iaf lite mer spännande om man är i närheten.

På dagen var vi mest ute i trädgården. Glömde vända den men Erik ratar allting som heter badbassänger, pooler, tom en liten båt som jag fyllt med vatten. Det är bättre när man får stå bredvid och hälla på sig själv eller någonting annat som behöver vattnas  

Ida har gärna vattenkrig...                    Och så händer det att även mina barn sitter still bredvid varandra på en bänk...   Någon hade ställt en stol på fel ställe så LIlleman klättrade upp på köpmansdisken. Nu är den utbytt mot en större byrå istället. Mkt finare och ffa högre!

  En liten bild från för ett par veckor sen på mammas lilla skyddsling i gott sällskap. Han lockade hit större delen av traktens ungar även om långt ifrån alla fastnade på kortet 

Nu ska jag nog ta och bråka med antennsladden och se om jag kan få in en bild på tvn eller så struntar jag i det och kör en film istället. Har en som ligger från lovefilm iaf... Måste nog kontakta en antennfixare för det funkar liksom inte alls nu. Vi kör med tomtebloss och en pincett för att få in bilden på två kanaler, resten fungerar inte alls om det inte är finfint väder, vinden blåser från rätt håll, hundarna ylar i rätt tonart, luftfuktigheten är minimal, fåglarna sjunger i dur, klockan är 3 på natten OCH ingen går på golvet... Jag undrar i mitt stilla sinne vem det var som kom på den briljanta idén att dra sladdarna för antennen OCH telefonen UTANPÅ huset... Japp, no kidding! Sladdarna är exponerade för all sköns väder och tja det fungerar ju så där bra... Telefonen brukar strejka de kallaste dagarna på året fast vem gör inte det å andra sidan   Det är som vanligt i det Lundgrenska huset, allting går men man måste ha det rätta knycket/trixet/knepet. Jag är uppväxt med en pappa som hade saker som var likadana dvs ingen klarade av att göra ngt utom honom och gissa på en skala hur mkt jag gillar saker som inte fungerar efter det???????? 1-10 där ett är minst gillande.... Japp, -3497, rätt gissat! Ingenting får mig på så dåligt humör som saker som inte fungerar!!!!

God natt så får vi se vad morgondagen har att erbjuda. Jag kommer ev få besök av en familj som har ett barn med samma syndrom som LInnéa. Hon har längtat efter att få leka i vår lekstuga i ett år nu:)