och varade gjorde det en hel vecka så nu måste vi vara bortskämda. Friskheten alltså! Idag vaknade Emma med ont i magen så hon fick vara hemma och jag trodde i min elakhet att hon kanske fuskat med laktosen för då får hon ont men näe, hon har kräkts flera gånger idag på fm så magsjukan har gjort entré för tredje gången på lika många veckor hemma hos oss. Nu är det bara att ladda för ännu en vända, Jag vill inte, jag vill inte, JAG VILL INTE!!!!!!!! Jag hatar den här tiden på året när sjukorna bara snurrar. Tacka vet jag sol, ljus och värme. Inte har jag ngn lust att åka hem heller(jo jag jobbar) för jag vet att då kommer Linnéa, Ida  och Erik också att smittas eller jag...

Hur som haver måste vi hinna bli friska till¨på söndag. Då ska Emma på date. Det trodde jag att vi skulle i söndags men tydligen hade Hanna ställt in sig på lördag och ringde och efterlyste oss på fm. Då hade vi precis köpt biljetter till en konsert på UKK(Sveriges fulaste skrytbygge) som hon skulle gå på med en kompis och hennes mamma. Nu har vi bestämt att vi tar en returdate på söndag istället där Hanna, hennes dotter L, Emma och Hannas son R ska på bio. Emma och R ska gå på Trassel i 3D, vi andra ska också se samma film men utan 3D. Det är lite svårt att se på film med glasögon när man bara har ett öra att sätta glasögonen på  . Undra hur de gör sen när hon kommer behöva glasögon bara????? Nåja, det finns nog lösningar på det med när det blir aktuellt.

Igår kom maken hem och berättade att han ska köra en biltävling i helgen. Samma biltävling som jag frågade om för ett par veckor sen om och då fick till svar att det inte skulle bli av... Gissa exakt hur populär han var då? Hans lösning för att döva samvetet blev att fixa barnvakt till två av barnen, som om det är problemet????

Appropå barn så började ju En unge i minuten igår! Åh vad jag längtat efter ett sånt program. Jag som när små drömmar om att bli barnmorska ngn gång när jag ledsnat på läraryrket kunde inte låta bli att titta. Fantastiskt och programmet bjöd på både skratt och tårar. Jo skratt! Jag tycker verkligen att det är roligt med alla kommentarer från mammorna om att de vill åka hem mitt i förlossningen och skita i det. Tårarna är ju naturligtvis från när bebisarna kommer ut. Det är lika fantastiskt varje gång en liten människa får se dagens ljus för första gången och möta världen. Jag är väl lite störd för jag skulle tycka att det vore fantastiskt roligt att få jobba på en förlossningsavdelning trots att jag vet att barn och mammor dör också. Det tråkiga kommer liksom med oavsett vilket jobb man har så länge man jobbar med människor. Men jag tycker okcså att föda barn är något fantastiskt. Visst det gör ont men det är en sån häftig känsla ändå när kroppen jobbar med att få fram en liten människa. Smärtan upplever jag inte som ett problem faktiskt men jag är lite bortskämd med att ha lätta förlossningar, iaf de tre sista. Den första var så där lagom otrevlig med panikkänsla i rummet. De efterföljande har varit desto snabbare och intensivare. Rekordet är nog Linnéa som tog hela 27 minuter på sig. Ida tog ett par timmar från det att värkarna etablerat sig och Erik fick jag höra att jag inte var mogen för igångsättning två timmar innan han föddes  . En timme innan satt jag och mailade Hanna och tyckte att livet ar lite jobbigt eftersom jag hade såååå ont och hade så långt kvar innan bebisen skulle komma. Strax efter fick jag krystvärkar och fick det lite jobbigt att ta sig iväg till bilen/förlossningen utan att bebisen skulle trilla ut... Kunde inte stå upp liksom utan fick åka bår stående på alla fyra(tar bort krystimpulserna) när vi kom fram och fick åka genom hela väntrummet som var fullt av folk. Jag gissar att jag var dagens snackis på det BB besöket. Kan riktigt höra hur barnmorskan förklarade den ngt ovanliga entrén för alla förståagångsföräldrar som stod där.