Nej, jag har inga planer på att dö  

Senaste tiden har jag följt ett par bloggar där man får följa människor, unga mammor och barn, i livets slutskede. Det ska verkligen inte vara så, unga människor ska leva men trots detta ser inte verkligheten ut så för alla. Att följa dessa bloggar har fått mig att fundera kring just begravningar och min i synnerhet. Jag har dock inte bara funderat kring detta utan även testamenten,(som om jag hade ngt att testamentera??? Däremot skulle jag sova bättre om maken och jag gifte oss för den ev efterlevande föräldern och om vi båda skulle dö så vad VI vill ska hända med barnen...), men också vad man lämnar efter sig på nätet...

När jag nu har funderat lite kring min begravning så varför inte dela med mig???? Om jag fick bestämma själv så vill jag begravas av en präst jag känner som också döpte Erik. Det ska vara i kyrkan här där vi bor och de som kommer på begravningen får inte ha mörka  eller vita kläder!!!! Jag är ingen tråkig, död tant utan jag vill ha ett roligt avsked med glada färger, högt i tak och många skratt. Musiken ska vara stämningsfull och i mina drömmar ska Helen Sjöholm sjunga två av mina favoritsånger, Koppången och gabriellas sång. Därutöver vet jag att mamma gärna vill ha Tryggare kan ingen vara som jag tycker är lite halvtråkig även om det för all del är fin. Men däremot en fyrstämmig, helst sexstämmig, variant av Härlig är jorden med en skimrande sopranstämma är inte helt fel.  Ceremonin får inte innehålla för mkt prat och några minnesord behövs inte för den som bemödar sig dit känner mig redan väl däremot ska det vara massor med sång, en hel del glada såna också om glädjen i livet snarare än sorgen och viktigast av allt. ALLA måste sjunga!!! Inte ens när jag är död slipper ni mig flåsandes i nacken om den obligatoriska sången Respekterar man mig så sjunger man!!! För er oinvigda så har jag varit EXTREMT tydlig med detta på alla dop eftersom jag avskyr när kantorn och jag sjunger och alla andra är tysta.

Det är lite tankar jag har om min begravning som förhoppningsvis inte blir av på så där en 60 år.

 

Britten

27 oktober 2010 22:50

Din mamma vill nog höra "Gullegullan koko som en gök" på sin begravning, så din låter mycket finare. Jag hoppas innerligt att jag inte behöver uppleva den. Kram. PS Fria själv! det gjorde jag!

 

Fia

28 oktober 2010 11:11

Fria själv??? Du, han skulle bli så in i norden sur för ett sånt påfund men däremot funderar jag allvarligt på att bara boka en tid och meddela honom om det:D
Gullegullan???!?!?! Allvarligt men varför skulle ngn vilja ha den på begravningen?? Fast den är rolig förstås:)

http://www.tjejtrissen.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...