Emma har problem med pollenallergi. Det kom med dunder och brak förra året och då fick hon antihistaminögondroppar som vi sen fick komplettera med vanliga antihistamintabletter och under björksäsongen även ögondroppar. Det fungerade rätt bra och höll i sig under hela sommaren och större delen av hösten. Äppelreaktionen höll i sig till februari i år.

Nu har det kommit tillbaka lite smygande i ett par veckor men idag har Emma svällt upp under ögonen och är jätteröd och så kliar det så klart. Hon fick mediciner som vi hade kvar från förra året men jag passade på att skicka iväg ett mail till läkaren eftersom ögondropparna hade gått ut och jag ville diskutera behandlingen av Emma då vi förra året bara fått ögondropparna på recept. Inom en timme ringde receptionisten och bokade in en telefontid imorgon fm med en av läkarna på mottagningen och en kvart efter ringde han, en dag för tidigt och bara en dryg timme efter jag mailat!!!. Vi pratade lite och Emma fick utskrivet nya ögondroppar samt ett bättre antihistaminpreparat som hon inte ska bli trött av. Varför går inte alla hos en BRA husläkare istället för tragglar med de vanliga vordcentralerna som aldrig har tid eller lust att träffa en???? Fast det är väl tur kanske eftersom då skulle ju inte min läkare ha tid med oss så jag kanske ska radera detta inlägg   

och sover och sover.

 Han somnade vid nio igår och sov i ett svep till fem imorse när han vaknade och åt. Var vaken en dryg timme så vi hann byta blöja innan han somnade om och sover fortfarande!!!

Nallen som vakar över honom på spjälskyddet brukar Erik prata med när han är vaken. Det brukar låta som de är bästa vänner  

För första gången har jag faktiskt ignorerat en vänförfrågan på facebook. För 100 år sen när jag gick på Brantan i högstadiet hade vi en kille i klassen som jag undrat vad som hände med. Han var klassens skitunge men med det vackraste blonda, lååååånga lockiga håret och söt som socker. Han var ung en tvärhandhög men som sagt vägde upp det i attityd. Har funderat lite kring vad som hände honom och några andra i klassen.

För ung en månad sen fick jag en vänförfrågan från honom på facebook. På avataren ser man en flintskallig kille som står och bryter(ni vet, spänner muskerna i 90graders vinkel med händerna uppåt), med naken överkropp och det syns att det nog inte bara är potatis och morötter som byggde den kroppen. Idag ignorerade jag honom. Vad är man för människa om man väljer att presentera sig så på ett socialt forum? Tatueringarna gjorde väl kanske sitt till för att bygga på min förutfattade bild...

Nu känner jag mig riktigt tråkig, inskränkt och gammalmodig