Igår morse berättade vi för barnen om att det snart kommer en liten och flyttar in här. Var lite osäker på Emmas reaktion men förväntade mig inte den som kom. Hon blev helt överlycklig:D Sen dess har hon berättat för ALLA hon träffat att hon minsann ska bli storasyster igen.

Linnéas reaktion har varit att hon har plockat fram alla dockkläder och ska ge till bebisen. I morse kom hon med en pyjamas i strl 86 som hon tyckte att h*n skulle ha på sig när den kom:D Påpekade att den nog dröjer rätt länge innan bebisen är så stor att den kan ha den men att tanken var god.

Idas reaktion är ännu så länge ingenting. Hon förstår inte vad det innebär men hon äslkar ju bebisar så det ska nog bli bra.

På ett ganska fegt sätt dessutom men jag/vi är inte så säkra på att vi kommer få så positiva reaktioner från alla. Jag vet dock att alla som är berörda läser här inne så detta forum känns bäst. Telefon känns inte hundra och vi vill inte ha några kommentarer av negativitet. Om du har något att invända så gör det till ngn annan. Vi vill bara ha positiva reaktioner.

Du har säkert redan gissat det men vi väntar nummer fyra i barnaskaran. Som de andra barnen har även denna kommit som en liten hoppsan trots p-medel och om ettan och trean kom som en chock är det ingenting mot vad detta är. Det har tagit lite tid att smälta och vissa(läs Maken) har inte gjort det än. För mig har det gått lite snabbare eftersom trötthet och förlamande TRÖTTHET gör sig påmind varje dag och illamåendet kommer lite nu och då. Dessutom har magen börjat puta ut lite mer än vanligt trots att jag inte är så långt gången så antingen är jag längre gången än vad sista mens indikerar eller så har kroppen bara fattat galoppen och börjat rusa på en gång. Bebismagen är redan över naveln fast den inte ens borde tittat upp i bäckenet än.

 Sååå, bara för att förekomma så är även detta en tjej:D Det bara känns så, vet inte varför. Kanske för att det är det enda man känner till????

Om du som läser delar arbetsplats med mig skulle jag också uppskatta om du inte spred detta vidare. Det är inte idealiskt att byta jobb mitt i en graviditet och även om rektorn är kanon så är han inget helgon...

PS. Är du nöjd nu Karin;)

Idag var så den stora dagen i Linnéas liv. Den allra första träningen. Vi var iväg idag på fm och köpte shorts, tröja och benskydd. Trodde aldrig jag skulle säga detta men har ni en aning om hur söta benskydd kan vara i små storlekar??? Nä, trodde inte det men LInnéas i strl XS är otroligt söta:D

Direkt när vi kom hem ville hon byta om fast jag tyckte att benskydd kunde nog vänta tills det var träning iaf:) Dock åkte shortsen och tröjan på samt ett par tights under.

LInnéa tränar med tjejer somär 1-2 år äldre än henne och hon är iaf inte sämre än de andra. Jag är ju förståss helt opartisk;) fast å andra sidan var Emmas tränare med och kommenterade och hon tyckte också att hon var duktig. Då blir man stolt! Kommentaren efteråt var "Jättekul" från LInnéa så jag gissar på att det var en hit.

Konstaterade dock när jag skulle snöra på henne skorna att de måste nog ställas på tillväxt. De ser inte så tokigt stora ut så jag har inte reagerat men hennes fötter tar visst slut där snörningen börjar... Får nog trots allt köpa en strl mindre eller tre.

Nu har fotbollssäsongen startat ordentligt. Emma hade sin första uteträning igår i hällregn. Ni kan säkert föreställa er själva hur skorna såg ut? LERIGA! Tack Maria för att du ställde på på papper! Klokt av dig. Tack också för att du ställde upp som barnvakt på så kort förvarning(och hemligheten är HEMLIG!).

Ikväll är det fotbollsmöte för mig då laget ska få sin uppgift för terminen. Hoppas vi slipper ngn av de tråkiga uppgifterna! Imorgon är det så dags för ännu en efterlängtad händelse. Linnéa ska få börja på fotboll! Hon har ju tjatat och tjatat och till slut ringde jag kansliet och frågade. Hon får börja och nu har ryktet spridit sig och även en av LInnéas kompisar funderar på att börja. Jag hoppas det för annars känner nog inte Linnéa så många. Det är flickor födda 02 och 03. Ska bli spännande att se om hon tycker det är så kul även när hon fått prova på. Hon har iaf fått inviga sina fotbollsskor idag(Emmas gamla) men hon kommer få en egen boll och tshirt imorgon så hon blir nog nöjd ändå:) Hon verkade inte fatta att skorna var Emmas iaf och jag tänker då inte upplysa henne om det;)

Emma och hennes lag skulle vara bollflickor idag på vårt lags A-lagsmatch. Planen var väl egentligen att vi skulle vara där från matchstart redan vid kvart över ett men en av tjejerna i lagen tillika Emmas klass hade kalas så de enda två tjejer som kunde ställa upp dvs Emma och O kom lite sent, lagom till andra halvlek med parollen bättre sent än aldrig i åtanke. Nåja, tjejerna fick sprida ut sig efter bästa förmåga förstärkta av två flickor från 00-laget och grannen A. De fick väl springa efter bollen två ggr var tror jag så de jobbade inte direkt ihjäl sig men de fick se en match med de stora tjejerna och det är nog nyttigt det med:)

När vi så kom hem från bollflickandet var det match även på planen bredvid vårt hus så Emma och A tog plats på hans studsmatta och såg även den. Vi andra höll oss hemma och kollade på hockeyn istället. Mkt roligare, tycker jag iaf! Och den eminenta middagen intogs i vilan mellan andra och tredje perioden. Här äts det vidlyftigt på söndagskvällarna må ni tro. Det var Pytt i panna dagen till ära;)  

Och det var riktigt kul! Herregud vad man har släkt och då var långt ifrån alla där och vissa har man inte träffat på 25 år! En del nykomlingar har jag aldrig träffat! Min mormors bröders barnbarn tex. Vi var dock inte så många som vi trott utan vi stannade på 39 tror jag vi fick det till. Vi hade hyrt ett helt annex till Dalecarlia hotell men alla fick inte rum där utan sov uppe på stora hotellet också. Barnfamiljerna prioriterades så vi fick sova där festen var. Helt OK!

Jag måste ju okcså berätta att Emma blev jättekär där uppe:D Hela hon pirrade över en viss pojke. Sååå till sig har jag aldrig sett henne! Den hon blev kär i var mina mormors brors barnbarn Andreas och jag måste erkänna att han var rätt söt:)

Det var ganska mkt barn där uppe och på kvällen när den värsta blygseln lagt sig började de leka Dunk. Lekledarna var två tonårspojkar i 16årsåldern möjligen och sen fanns det en drös med tjejer i 12årsåldern och så Emma och Nathalie som var åtta. De sprang runt i hela hotellet hela kvällen och jagade varandra. Det blev ganska uppenbart att Emma var ganska uppspelt och hon gömde sig för ngn mer än de andra. Vid tiotiden gick jag in på mammas och pappas rum för att vila huvudet en stund och efter en liten stund kom EMma och skulle gömma sig därinne. Hon sprang och gluttade i dörren, spionerade i fönstret och höll på så där. Rätt vad det var så bestämde hon sig för att springa ut gneom dörren och då stod han där! Andreas lyfte upp henne och bar iväg med henne och då förstod jag var klockan var slagen. De fortsatte leka och vid halv12 gick jag och lade mig och strax efter det hade Andreas och Emma suttit och kramats i soffan:) Jättesöta sade mamma! Dock var nog kärleken rätt ensidig för på morgonen efter var Emma helt uppspelt så fort Andreas kom in i matsalen medan han inte ens såg henne... Livet är tufft ibland:D

Är det många som är ute och demonstrerar? Jag har aldrig varit ute, kommer aldrig gå ut och demonstrera. Jag må vara sosse i själ och hjärta men då är det den gamla socialdemokratin som jag vurmar för där man faktiskt stod på låginkomsttagarnas sida. Dagens dubbelmoral och hyckleri har jag ingenting för alls. Blir mest förbannad faktiskt. Röstar hellre blått än rött för de blåa står iaf för sina åsikter OCH agerar därefter. Fast å andra sidan har de nog mest blivit lila med tanke på sista budgeten:D Jag måste också säga att jag gillar finansministern medan jag får akut histaminchock av sossarnas dito.

Nåja, nu satte jag mig inte vid datorn för att skriva ett inlägg i den politiskta debatten. Det gör politikerna så bra utan mig. Vi pratar om ngt trevligare istället!

Vi var ju på 40-årsfest igår kväll i Alunda. Riktigt kul trots att man var nykter. Det var inte maken så han ligger på soffan och sover hos mamma och pappa trots att barnen hoppar omkring runt om honom och kollar på tv samtidigt som de springer runt och busar med honom. Han har inte rört en fena sen jag kom upp vid 7.

Jo, jag tvingades vara morgonpigg idag med. Ida tyckte att det var morgon redan kvart över sex. Dessutom hade jag en sol rätt i nyllet och det gick inte så bra att vända sig bort från den heller för väggen är vit och reflekterar ljuset:( Ida var dessutom väldigt glad att se mig för hon hade gråtit efter mig igår kväll. När mamma skjutsade in Emma för att hon(och scouterna) skulle tända kasen så fick Ida syn på vårt hus och skrek sen "Jag boooohohohor däääääääähäääär. Jag vill till maaaaaaaaaammmmmmmmaaaaa!" i bilen på väg hem tillbaka till rasbo. Det är inte lätt att vara liten mammagris:)

Idag ska vi sedan åka vidare på släktträff uppe i Dalarna. Det är med minst sagt blandande känslor jag åker. Vet inte ens om jag vill åka?!?! Visst kan det vara kul att träffa folk jag inte sett sen jag var barn men äsch! Sååå viktigt är det inte. Jag åker iaf mest för chansen att få vara nästan barnfri och få sova en hel ostörd natt i min säng. Hotellfrukosten sen är inte helt fel heller eller middagen ikväll:D  

Nu ska jag nog gå ochf örsöka bota min huvudvärk. Har provat kaffe, vätska och vätskeersättning men det hjälper inte så nu får det bli en tablett. Antar att det är priset man får betala när man sover 1h45minuter på hela natten. Kom inte i säng förrän halv 5.