Idag har Emmas klass stått och sålt saker på julmarknaden här i området. I måndags så var vi dit och pysslade med klassen och dessa saker såldes så idag tillsammans med alla bakverk som vi föräldrar bidragit med. Ambitionsnivån var minst sagt föränderlig. Det var vi som hade nöjt oss med dumlemuffins, chokladbollar och sockerkakor och sen hade vi den andra ändan som drog till med pepparkaksbiscotti,mozartkulor, lussekatter och ett muminhus i pepparkaksvariant.

Hur som så drog det in massor med pengar i klasskassan så det ska nog kunna bli den där resan till stora staden som vi hade hoppats. Inte blev det speciellt mycket kvar heller. Sista timmen reade vi ut en del till riktigt fördelaktiga priser och det allra sista(sockerkakorna) försvann hem med några föräldrar för några få kronor sista minutrarna. Ingen idé att spara liksom för det är ju inte ätbart om ett par veckor. Däremot har vi lite ljusstakar av glas samt krukljusen som blev kvar men det lottar vi ut sen på ngn av familjekvällarna. Vi tänkte också att läraren i klassen ska få något av det i julgåva, hon och fritidspedagogen i klassen.

Vår dammsugare tackade för sig här i dagarna också. Den var gammal och skraltig och släppte förmodligen ut hälsovådliga mängder damm sen innan men varför precis för jul???? Vi har knappt pengar över till klapparna till barnen för det är bara inse att en man som är egen företagare sen bara ett år är ingenting man blir rik på och så jag då som jobbar halvtid. Tre barn som kostar och sen ett hus i  stort renoveringsbehov säger nog en del om hur den ekvationen går ihop. Tur man har kreditkort säger jag, eller jag förresten... maken! Efter den här kommande räkningshögen så är pelletsen betald för den här gången och då borde vi få liiiiite pengar över igen(som borde sparas till buffert och nästa pelletsomgång och amorteringar och och och enligt vissa). Skit samma säger jag! Vi måste få leva också.