Emmas prickar har inte ens hunnit försvinna innan nästa barn har fått några mystiska prickar på ryggen. Linnéa vaknade i morse och hade tre stycken, fula, finnliknande prickar som jag funderar på om det kan vara svinkoppor???? Har ingen aning så jag ringde hon som har en aning-grannen Malin! Hon kommer över här efter halv9 för att kolla och om det är svinkoppor så skulle vi köpa ngn salva och stryka på.

Jag måste säga att det är himla praktiskt med såna grannar som jag har:) En granne är barnsjuksköterska och har jobbat i hur många år som helst på barnspecialistmottagningen. En annan granne är ju Malin som har jobbat på sjukvårdsrådgivningen och Malins man som också är syrra fast han jobbar med äldre:) Malin och barnsjuksköterskan Lillis har sparat mig många hundralappar i läkarbesök genom åren vi bott här så jag tackar och bockar!

Bortsett från prickarna så märks det att vi börjar närma oss jul för nu är det ngt varje dag känns det som. Imorgon ska jag och två andra klassföräldrar åka iväg och köpa pyssel till barnen i skolan. På måndag ska vi ha julpyssel med klassen och det ska bli himla kul. Grejerna ska vi sen sälja på julmarknaden som kommer helgen efter. Vi ska träffas klockan tio och innan dess ska Emma hinna till gymnastikträningen, Linnéa har simskola och vi måste fixa barnvakt till Ida... Mårten jobbar. Sen på söndag har vi pysseldag här hemma för den som är intresserad. Man tar med sig lite pyssel och sen har vi trevligt tillsammans. Eftersom alla har lite grejer hemma brukar det kunna bli rätt mkt tillsammans och sen får man ta med sitt hem igen. Jag bjuder på fika och så och så också.

På måndag sen är det förutom pysslet okcså dags för den årliga kollen av Emmas ögon. Alltid lika nervöst och se om hon nu kommer få domen om glasögon. Det har hängt på håret i flera år men klarar vi oss i år också???? På kvällen sen är det dags för ett föräldramöte med anledning av skolsituationen.

Tisdag åker vår inneboende hem till Götet och på kvällen har skolan kallat till föräldramöte men denna gång med alla föräldrar samt klasslärare, rektor och biträdande rektor. De kommer informera alla föräldrar oma tt det inte är klasslärarens fel att det är stökigt på lektionerna utan det är våra barns fel som inte visar respekt gentemot henne. Japp, vi skyller allt på sjuåringar så har man som vuxen fritt spelrum och går ur detta helskinnad... Man måste nog vara stolt som lärare i det fallet...(ursäkta ironin!) Självfallet ska eleverna visa lärarens respekt och vara tysta när hon pratar men till saken hö att det är liksom läraren som måste säga ifrån! Hon verkar tro att barn säger man regler till när de föds och sen behöver man aldrig repetera eller påminna. Inte heller behövs det kontakt med hemmet när de inte sköter sig eller några sanktioner. Hon har liksom satt sig själv i smeten eftersom hon från dag 1 inte krävt att eleverna ska lyssna på henne, eller sitta still eller eller eller. När jag var där vecka två på terminen så väntade hon inte in klassen innan hon började prata och det hon gör då är ju att tala om för eleverna att det jag säger inte är viktigt alltså behöver jag inte lyssna. När hon för en gångs skulle fått lugnt i klassen så tar hon inte tillvara på det utan då får ALLA barn SAMTIDIGT hämta sina saker i lådan och då ska de inte hämta en sak utan sju som ingen kommer ihåg för det finns inga bilder på tavlan som påminnelse varpå kaoset är löst igen. Listan kan göras lång och den är lång. Det ska bli ett intressant möte på tisdag! Jag tror inte det finns många föräldrar som anser att det är vare sig respektfullt eller ansvarigt mot vare sig lärare eller elever att rektorn helt och fullt skyller allting på eleverna. Läraren behöver mentorskap, ngn som är med i klassrummet hela tiden och vägleder henne och tar över vid behov. Hur hjälper man henne nu? Det är ett svek mot en bra lärare att för det första sätta in henne i en helt ny skola, på ett helt nytt stadium(hon har aldrig undervisat på lågstadiet förr) och sen tro att det ska fungera. NÄr det inte funkar så får hon ingen hjälp. Man blir mörkrädd som lärare själv måste jag säga.

Nu har jag tagit en paus härifrån och pratat med Malin om prickarna. Vi ska åka till apoteket och köpa Mikrocidsalva för det såg ut som svinkoppor. Det såg ut som ena finnen var på väg att lossna och då behövdes salva för att inte infektionen ska spridas. Skitäckligt är det måste jag säga som har vissa problem med variga saker. Prickar och sånt kan jag stå ut med för det är lite fascinerande men just var.Hu Not my cup of tea at all!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...